En hörnsten i EU:s Green Deal-målsättning att uppnå 90 % minskning av transportrelaterade växthusgasutsläpp till år 2050 är behovet att driva på elektrifieringen av alla vägtransporter. EU-överenskommelsen att alla nya bilar ska vara utsläppsfria senast år 2035 har fått allas blickar att riktas mot medlagstiftarna i hopp om att de ska leverera ett ambitiöst stödramverk för att möjliggöra laddning av alla de många elfordon som spås fortsätta rullas ut i Europa framöver.
I slutet av mars klubbade EU igenom sin politiska överenskommelse kring Alternative Fuels Infrastructure Regulation (AFIR), som i hög grad kommer att påverka Europas framtida infrastrukturlandskap för elfordon.
En utbyggnad av laddinfrastruktur står för dörren
Vid en första anblick har AFIR likheter med en policy som USA:s president Biden upprättade för att få till ett nätverk av 500 000 publika laddplatser till år 2035, då båda initiativen syftar till att stödja förarnas förtroende och undvika räckviddsångest vid omladdning. Men där slutar också likheterna.
USA har implementerat ett finansieringssystem på flera miljarder dollar för att uppnå laddinfrastrukturmålet, med specifika laddningsprojekt för motorvägar, samhällen, hamnar och landsbygdsområden över hela landet, medan AFIR istället har satt upp kriterier för EU:s medlemsländer att själva distribuera sin elbilsinfrastruktur och generera dess offentliga finansieringen.
AFIR kräver att alla EU-länder ska följa specifika regler vid utrullning av publik laddinfrastruktur för såväl personbilar som lastbilar. Som en del av dessa regler kommer EU-länderna att behöva uppfylla specifika energikapacitetsmål i kombination med avståndsbaserade mål längs huvud- och motorvägar.
Alla laddföretag står redo att stödja regeringar med det rullande programmet av mål som länderna förväntas uppfylla under de kommande åren. Det kommer framför allt att finnas en stor potential i att förbereda sig för eldrivna fordonsparker med tunga fordon. De företag som vill investera i elbilsladdning kommer kunna säkerställa att deras förare kan ladda var som helst (via alla betalningsmetoder), samt att infrastrukturen är pålitlig och lättillgänglig.
Eldrivna passagerarfordon
Europeiska länder kommer att behöva tillhandahålla en effektkvot på 1,3 kW respektive 0,8 kW för alla el- och plug-in-hybrida passagerarfordon, via sina publika laddstationer. Kravet är utformat för att säkerställa att de nationella laddnätverken växer proportionellt med antalet elfordon. Dessutom inkluderar AFIR ambitiösa avstånds- (laddmöjligheter minst var 60:e km på huvudvägar) och elkapacitetsmål som länder förväntas uppfylla längs stora motor- och pendlarvägar.
Ökade krav på laddplatsoperatörer
Operatörer av laddstationer, såsom laddnätverk, detaljhandelsföretag mm, står samtidigt inför en mängd krav på att leverera tillräcklig teknik för att möjliggöra betalning, prisvisning och pålitliga laddlösningar. För att garantera att alla elbilsförare kan komma åt offentlig infrastruktur måste alla laddpunkter aktivera ad-hoc-laddning, vilket innebär att förare inte behöver prenumerera eller förregistrera sig.De måste se till att infrastruktur installerad från 2024 och framåt tillåter betalning via kontaktlösa (NFC) medel eller genom användning av betalkortsläsare. Från 2027 gäller även samma krav för operatörer som sköter publik infrastruktur för tunga fordon längs stora motorvägar och vid rastplatser.
Laddstationsoperatörer måste också se till så att betalnings- och prisvisningsfunktionerna alltid är tillgängliga för slutanvändare, med regelbundna underhållsinsatser, samt reparationsåtgärder när fel upptäcks. Tjänsteleverantörer av elmobilitet (EMSP:er) måste garantera att elbilsförare har en tydlig uppfattning om laddkostnaderna innan de påbörjar en laddsession. Allt detta kommer i hög grad att främja och standardisera elbilsförarnas laddupplevelse på offentliga platser.
Gynnsamt för vagnparksoperatörer, tekniker och elbilsförare
Det offentliga infrastrukturnätet kommer att bli allt tätare, oavsett om förarna pendlar inom städer eller kör längre avstånd, vilket gynnar alla, inte minst vagnparksoperatörer. Det stora utbyggnadsbehovet över hela Europa kommer dessutom att kräva många skickliga tekniker, då behovet av underhåll vid laddstationer kommer att öka rejält. Behovet skulle kunna motsvara skapandet av över 280 000 jobb inom e-mobilitetssektorn till år 2030.
När det kommer till konsumenterna så kommer de att kunna köpa elbilar med vetskapen om att infrastrukturen de använder över hela Europa är pålitlig, tillgänglig och välfungerande. Ökningen av pristransparens inför laddsessioner kommer också att hjälpa till att undvika förvirring för förarna, särskilt när det gäller roaming mellan olika länder.
När det reglerande framtida landskapet för den europeiska e-mobilitetssektorn nu är fastställt kan vi förvänta oss att se en enorm expansion för denna sektor framöver. Det långsiktiga regelverket kommer att garantera en omfattande utbyggnad av infrastrukturen över hela kontinenten och ge förarna förtroendet att kunna åka var som helst i sina elbilar.
Av: Antti Vainio, Manager, Public Policy, Nordics, ChargePoint
