Elflyg kan bli samhällsekonomiskt lönsamma från år 2040, om flygplanen har kapacitet för upp till 100 passagerare och en räckvidd på 650 kilometer. Det framgår av en ny rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), där forskarna rekommenderar att samhället stödjer forskning och utveckling, men annars låter marknaden styra.
I studien ”En kostnads-nyttoanalys av helt elektriskt flyg – Hur genomför man en CBA för en icke-existerande teknik?” undersöker VTI-forskare de samhällsekonomiska konsekvenserna av helt batteridrivet flyg från 2030 och framåt. De utgår från utbud och efterfrågan på flyg under 2019 för rutter under 1 000 kilometer inom och från Sverige.
Enligt rapporten kan flygbolagens producentöverskott öka med elflyg jämfört med alternativet där flygbolagen måste använda biodrivmedel i jetbränslet enligt EU:s Fit for 55-förslag. Elflyg kan därmed vara kommersiellt lönsamma på vissa rutter, om det år 2040 finns elflygplan som uppfyller de angivna kraven.
Dock varierar producentöverskottet för elflyg mer än för konventionella flyg, vilket innebär att vissa rutter blir mycket mer lönsamma medan andra förblir olönsamma.
Elflyg har fördelen att de minskar höghöjdseffekterna, vilka kraftigt påverkar klimatet vid flygningar över cirka 8 000 meters höjd. Denna effekt skulle försvinna med elflyg. Å andra sidan antas elflyg vara långsammare än konventionella plan åtminstone fram till 2050. Dessutom har forskarna inte inkluderat investeringskostnader för laddinfrastruktur och batteribyte som behövs på flygplatserna.
Rapporten indikerar att samhällsnyttan av elflyg är övervägande positiv, men med vissa förbehåll. Forskarna rekommenderar att samhället stödjer forskning och utveckling av elflyg och nödvändig batteriteknik, men att inga ytterligare styrmedel behövs för att främja elflyg.
