Svenskar är en attraktiv grupp för bredagare. Detta visar data från Telia, som under fjolåret stoppade miljontals bluffsamtal och bedrägliga sms i nätet. Inför Safer Internet Day tipsar Telias säkerhetsexpert Simon Binder hur hela familjen kan skydda sig från cyberkriminella.
Bedrägeriförsöken mot svenskar är höga, det bekräftas även hos Telia som genom filter i nätet beräknas ha stoppat mellan 2–5 miljoner bluffsamtal i månaden till kunder i Sverige och nästan 29 miljoner totalt för året. Bara under september noterades hela 4 miljoner. I Norden är det endast Norge som har haft markant fler bluffsamtal förra året, med närmare 77 miljoner stoppade samtal.
– Även om det är relativt höga antal för Sverige så är det ändå på lägre nivåer än tidigare, vilket kan bero på flera faktorer. Dels har vi framgångsrikt stoppat många försök, och tack vare ökat säkerhetstänk skulle jag säga att allt fler svenskar är mer vaksamma, vilket gör att försöken minskar. Vi ser också att bluff-sms minskat rejält det senaste året, vilket är en effekt av fler tekniska lösningar i vårt nät, säger Simon Binder, säkerhetsexpert på Telia Cygate, ett dotterbolag till Telia som är specialister på IT-säkerhet.
Enligt den senaste rapporten från svenskarna och internet har cirka 6 av 10 svenskar blivit utsatt för nätbedrägerier de senaste 12 månaderna och mer än hälften (55%) har fått mail eller sms med falsk avsändare. Bedrägeriförsök som Telia stoppade via sms varierade mellan 110 000 – 200 000 sms per månad sett sista kvartalet 2022.
– Att vi ser bedrägeriförsöken minska i våra nät betyder inte att de kriminella nätverken lagt ned sin verksamhet. Tvärtom försöker de hela tiden hitta nya, listiga och förfinade metoder för att lura människor, det kan vi aldrig helt stoppa, säger Simon Binder och fortsätter:
– Det här är ett samhällsproblem, därför samverkar vi med bransch och myndigheter för att hitta nya tekniska lösningar och tillsammans varna allmänheten löpande om de olika pågående bedrägerierna. Kunskapshöjande insatser är minst lika viktig i denna brottsbekämpning, det bidrar till att fler tänker och agerar mer säkert och det är faktiskt det kraftfullaste vapnet mot cyberkriminella.
Råd från Telias säkerhetsexpert – för ett tryggare liv och färre bedrägerier på nätet
1. Ring inte upp ett missat samtal från ett okänt nummer eller utlandet
Var vaksam på samtal du inte förväntar dig. Det kan vara så kallade wangiri-samtal, där utlandsnummer ringer en signal, med hopp om att du ringer upp för en dyr peng. Det kan också handla om Spoofing, ett samtal där numret förklätts med ett annat.
– Samtalet kan handla om olika saker men syftet är alltid densamma, att du ska lämna ut känslig information, använda BankID eller ge access till din dator. Lämna aldrig ut kredit- eller bankortsuppgifter och lösenord. Logga heller inte in eller verifiera dig på banken om du inte kan verifiera företaget eller granska ärendet de framför, då är det inte en seriös aktör, råder Simon Binder.
2. Använd pålitliga och kända produktleverantörer
I Telias nät syns en ökning på antalet nätanslutna produkter med olika typer av sårbarheter, exempelvis skadlig programvara som kan utnyttjas av cyberkriminella. Mest förekommande är kameror, mobila routrar och olika typer av IoT-utrustning. Handla alltid från auktoriserade leverantörer eller återförsäljare och se till att hålla dina uppkopplade enheter, program och appar uppdaterade – en enkel och billig åtgärd för ett säkrare hem.
3. Skydda dig och barnen med säkerhetstjänster och ökad kunskap
Idag uppmärksammar vi Safer Internet Day som syftar till att främja ett säkrare internet, särskilt för barn och unga. Vårt bästa tips på området är Mobilkörkortet, ett verktyg och kunskapstest som stöttar både barn och deras vårdnadshavare till en trygg och rolig start på nätet. Använd också säkerhetstjänster för att skydda dator, surfplatta och mobilen mot hackare och cyberkriminella.
– Skydd är A och O. Det vi erbjuder kallas Telia Trygghetspaket, ett samlat skydd som förebygger och försäkrar ID-stölder, skyddar betalningar och ger omfattande skydd mot bland annat olämpligt innehåll, nättjuvar och virus oavsett var man surfar. VPN ingår och även juristhjälp vid nätkränkningar, som ex. spridning av privata bilder, berättar Simon Binder.
4. Var källkritisk och klicka inte på länkar du har fått från okända avsändare
Granska avsändare och innehåll extra noga innan du klickar på länkar, öppnar sidor och agerar. Klicka aldrig på länkar om du inte är säker på att avsändaren är äkta och pålitlig. Många företag har en offentlig lista på vilka avsändaradresser de använder.
5. Återanvänd inte lösenord
Uppdatera dina lösenord regelbundet och fall inte för frestelsen att använda samma lösenord på flera ställen. Det blir extra farligt om någon av sidorna eller tjänsterna råkar ut för ett säkerhetsintrång. Om kriminella kommer över dina uppgifter riskerar du att drabbas av exempelvis id-stöld.
– Skapa starka lösenord för olika onlinetjänster, med ett långt lösenord behöver du inte byta det lika ofta. En så kallad lösenordshanterare kan hjälpa dig skapa olika komplexa lösenord och använd alltid tvåfaktorsautentisering där det är möjligt, råder Simon Binder.
6. Var försiktig med öppna nätverk – och vad du delar när du är där
Var försiktiga med öppna, kostnadsfria Wifi-nätverk och vilken typ av information du delar när du använder dessa. Ofta saknar de kryptering vilket gör det lättare för bedragare, att snappa upp lösenord och inloggningsuppgifter utan att du märker det. För att skydda dig bättre i dessa fall bör du använda en VPN-tjänst.
7. Ladda inte ner appar från andra platser än Google Play och App Store
Bedragarna är inte bara listiga via telefon, sms och mail. Bedrägerierna blir alltmer förfinade med hemsidor som ser äkta ut och det gäller även appar till din dator, telefon eller surfplatta. Seriösa appar hittar du hos seriösa aktörer.
8. Vad du gör om du blivit ID-kapad
Först och främst – du är inte ensam om att drabbas. Om du råkar ut för detta ska du genast göra en polisanmälan. Spärra ditt personnummer, id-kort och körkort. Bestrid eventuella transaktioner eller fakturor. Vid transaktioner ska du även kontakta banken och reklamera. Kontrollera också obehörig eftersändning av din post.
