Debattartikel av Jens Eriksvik, vd på Algorithma
Svenska företag rusar in i AI-revolutionen – men få vet vad de bygger på. Bakom varje chatbot, automatiserat beslutssystem eller generativ tjänst döljer sig en teknikstack som ofta är både inlåst och svår att fullt ut ha kontroll över. Det kan bli dyrt när EU:s nya AI-lag träder i kraft.
AI har snabbt blivit en motor i affärsutvecklingen: processer automatiseras, kunddialoger effektiviseras och helt nya erbjudanden ser dagens ljus. Men mitt i allt detta händer något oroande. Många bolag bygger sin AI på plattformar de inte kontrollerar, med beslutslogik de inte förstår och databehandling de inte kan överblicka.
När AI blir en kärnkomponent i både verksamhet och erbjudande behöver frågan ställas: har vi kontroll över den stack vi bygger på? Vet vi hur beslutslogik, databehandling och beroenden ser ut? Och hur påverkar detta vår möjlighet att styra, anpassa och förklara våra system – juridiskt, operativt och etiskt?
Enligt Statista står amerikanska molnleverantörer för 70-75 procent av den globala marknaden. Över 70 procent av svenska företag använder molntjänster och mer än hälften av dessa uppger att de är starkt beroende av dem – en tydlig indikator på det omfattande beroendet av, ofta amerikansk, teknologi i näringslivet. Samtidigt skärper EU lagkraven med AI Act, Data Act och Digital Markets Act – regelverk som kräver transparens, ansvar och kontroll. Det är en ekvation som inte går ihop.
Det här handlar inte om var tekniken kommer ifrån, utan om hur den kan granskas, påverkas och användas ansvarsfullt över tid. För att AI ska kunna skalas upp i verksamhetskritiska flöden krävs att man kan stå för hur den fungerar – inte bara tekniskt, utan också affärsmässigt och regulatoriskt.
Det europeiska regelverket går nu snabbt framåt med AI Act, Data Act och Digital Markets Act – alla med tydliga krav på transparens, ansvar och kontroll. Det innebär en ny spelplan för företag som vill använda AI i skarp produktion. Den som bygger sin AI-stack på teknik där man saknar insyn, valfrihet och påverkan riskerar att få svårt att uppfylla framtida krav. När AI Act träder i kraft kommer många företag behöva kunna förklara hur deras modeller fungerar, varifrån datan kommer och hur den hanteras. Den som inte kan svara på det riskerar att hamna i konflikt med både kunder, tillsynsmyndigheter och investerare.
Det här handlar inte om att all teknik måste byggas från grunden, eller att det finns ett enskilt rätt val. Det handlar om att göra medvetna val – att säkra insyn, påverkan och långsiktig hållbarhet. Digital suveränitet är inte ett mål i sig. Det är ett sätt att skapa en robust, framtidssäker verksamhet utan inlåsningseffekter.
Det är dags att behandla AI-infrastruktur som vi behandlar andra strategiskt viktiga delar av verksamheten: med krav på öppenhet, förhandlingsutrymme och oberoende. Att bygga framtidens affär på teknik man inte förstår eller kontrollerar är inte en risk värd att ta.
Kort om Jens:
Med över 15 års erfarenhet från managementkonsultvärlden har Jens arbetat med AI och digitalisering inom både privat och offentlig sektor. Han har lett projekt inom logistik, detaljhandel och offentlig verksamhet där fokus ofta ligger på datakvalitet, AI-governance och hur man bygger förtroende för ny teknik internt.
Jens bidrar med ett ledarskapsnära perspektiv som ligger väl i linje med ert fokus på praktiska hacks och strategier, han delar gärna insikter kring hur AI kan skapa långsiktigt affärsvärde, varför teknisk briljans inte räcker utan rätt förankring och datagrund, samt hur man undviker vanliga fallgropar som AI-trötthet.
