Tekniska verken i Linköping blir först i Sverige med att producera livsmedelsklassad koldioxid från biogas – en teknisk milstolpe som både minskar utsläpp och skapar nya möjligheter. Med stöd från FVB byggs en ny CCU-anläggning där koldioxid uppgraderas och omvandlas till en värdefull resurs.
Ny teknik ger restprodukt ett nytt värde
När biogas produceras bildas en relativt ren koldioxid som tidigare släpptes ut i atmosfären. Nu renas den istället ytterligare – med hjälp av kolfilter, torkning och nedkylning – för att sedan analyseras noggrant och godkännas för livsmedelsanvändning.
Den nya anläggningen, som kommer kunna producera 20 000 ton flytande och renad koldioxid per år, är ett tydligt exempel på cirkulär resursanvändning.
– Att få livsmedelsklassad koldioxid ökar värdet på vår process och vi får en ny produkt att sälja som hjälper till på vår resa mot ett mer resurseffektivt och klimatsmart samhälle. Det är både strategiskt viktigt och roligt, säger Andreas Björk, projektledare på Tekniska verken.
Först i landet med CCU från biogas
Anläggningen blir den första i Sverige där biogen koldioxid från en biogasanläggning uppgraderas till livsmedelsklass genom en så kallad Carbon Capture and Utilisation-anläggning (CCU). Huvudleverantör är Bright Renewables, som har erfarenhet från liknande projekt i Nederländerna och Tyskland.
– De är vana vid tekniken, men detta blir den största anläggningen som de har byggt. De har helt enkelt kunnat skala upp det de har haft tidigare. Jag är trygg med att det kommer fungera, säger Andreas Björk.
Storskalig satsning – med stöd från Klimatklivet
Investeringen i den nya anläggningen uppgår till 54 miljoner kronor, varav 22 miljoner kommer från Klimatklivet. Fyra stora lagringstankar har redan lyfts på plats och kommer tillsammans att kunna lagra upp till 280 ton flytande koldioxid.
Samtidig expansion av biogasproduktionen
Parallellt med CCU-projektet sker också en kraftig utbyggnad av den befintliga biogasanläggningen. Produktionen kommer att fördubblas under året, och en stor del av biogasen konverteras till flytande form (LBG) – ett bränsle med växande efterfrågan från transporter och industri.
– Det är ett hett bränsle just nu till tunga transporter och industrier, så vi ser en stor potential för den nya utbyggnaden, säger Andreas Björk.
FVB:s roll: integration, design och 3D-samordning
FVB är en nyckelpartner i projektet och ansvarar för integrationen mellan gamla och nya system, inklusive mediaflöden och processutrustning. De står även bakom projektering, process- och instrumentdiagram samt 3D-modeller av hela anläggningen.
– Det är många delar som ska fungera ihop och där har vi haft stor nytta av att FVB håller ihop sammankoppling och integration mellan nya och befintliga anläggningsdelar, säger Andreas Björk.
David Lindén Elofsson, konstruktör och 3D-samordnare på FVB, berättar att man använt 3D-modeller för att planera rördragningar och flöden:
– Vi har hjälpt till att ta fram design på hur det ska se ut med rörstråk, rörgator och rörbryggor och hur man rent tekniskt tar olika flöden från punkt A till punkt B.
3D-modeller skapar trygghet i driftmiljö
Att arbeta med 3D har enligt Tekniska verken varit avgörande, särskilt i en miljö där produktionen redan är i drift:
– 3D-arbetet har hjälpt både oss och våra rörentreprenörer väldigt mycket. Annars står man med en ritning och så blir det inte som man har tänkt, då behöver den tillbaka till ritbordet. Här har i stället David direkt gjort justeringar i 3D-modellen. Det har varit extra viktigt eftersom vi har en anläggning i drift, så vi behöver tänka till och vara smarta med var och när vi ska ansluta olika rör och ventiler, säger Andreas Björk.
