Linköpingsbolaget SweGaN har stängt en finansieringsrunda på 14 miljoner dollar, motsvarande omkring 133 miljoner kronor. Huvudinvesterare i B-rundan är Wallenbergkontrollerade Thisbe, och rundan genomfördes till en högre värdering än den föregående.
Substrat för effektelektronik och radar
SweGaN tillverkar wafers med galliumnitrid på kiselkarbid, förkortat GaN-on-SiC. Materialkombinationen används i komponenter som ska hantera hög effekt och höga frekvenser, exempelvis inom telekominfrastruktur, radar och kraftelektronik.
Bolaget sitter alltså tidigt i värdekedjan. Kunderna är komponenttillverkare som bygger vidare på substratet, vilket innebär långa kvalificeringsprocesser men också att en etablerad leverantörsrelation är svår att byta ut.
Det förklarar varför kapitalbehovet i den här typen av bolag är utsträckt över tid. Vägen från fungerande teknik till volymleveranser mäts i år snarare än kvartal.
Galliumnitrid på kiselkarbid har egenskaper som gör materialet lämpligt där kisel inte räcker till. Kombinationen hanterar högre spänningar och temperaturer med lägre förluster, vilket är avgörande i sammanhang där verkningsgrad och kylbehov styr systemets utformning.
Wallenbergsfären återkommer i ägarbilden
Thisbe är den ledande investeraren i rundan. Wallenbergsfären har varit engagerad i bolaget även tidigare, då genom teknikinvestmentbolaget Navigare Ventures.
Även danska North Ventures deltar, tillsammans med flera befintliga ägare. Bland tidigare investerare finns taiwanesiska Wafer Works, sydkoreanska BRV Capital Management, amerikanska Lifelike Capital RFHIC och brittiska Ignite Innovation.
Uppåtrunda i ett svårt segment
Att rundan genomförs som en så kallad up-round, alltså till högre värdering än föregående runda, är i sig en signal. Djuptekniska bolag med tung kapitalbindning har haft ett besvärligt finansieringsklimat under flera år.
Totalt har SweGaN rest 41 miljoner dollar sedan starten, motsvarande knappt 390 miljoner kronor. Det är ett förhållandevis begränsat belopp mätt mot vad halvledarsatsningar internationellt kräver, vilket säger något om hur bolaget prioriterat mellan kapacitetsuppbyggnad och utveckling.
Jämförelsen med de stora statliga halvledarsatsningarna i EU och USA blir därmed missvisande. SweGaN opererar i en nisch där volymerna är mindre och kraven på materialkvalitet högre, snarare än i den storskaliga chiptillverkning som dominerar den politiska debatten om europeisk självförsörjning.
Internationellt ägande i en strategisk nisch
Ägarlistan är påfallande internationell för ett bolag av den här storleken, med investerare från Taiwan, Sydkorea, USA och Storbritannien vid sidan av de nordiska.
Det speglar hur halvledarkedjan fungerar. Kapital, kunder och kompetens finns i stor utsträckning utanför Europa, samtidigt som europeiska aktörer aktivt söker inhemska leverantörer av strategiskt viktiga material.
Det ger bolaget en position som är svår att värdera med vanliga tillväxtmått. Kundrelationerna är få men djupa, och en enskild kvalificering hos en stor komponenttillverkare kan förändra intäktsbilden mer än en bred marknadsföringsinsats någonsin skulle göra.
Ett kapitalklimat som ljusnat men blivit mer selektivt
Rundan sker i ett marknadsläge där svenska investerare beskriver en ljusning, men med högre krav på differentiering och bevisad potential än under åren kring 2021.
Bolag som SweGaN har en fördel i det klimatet: tekniken är svår att kopiera och marknaden drivs av strukturella behov inom elektrifiering och försvarsteknik. Nackdelen är att tidshorisonten passar dåligt med fondstrukturer som behöver avkastning inom några år.
Finansieringsklimatet för svenska tillväxtbolag beskrivs samtidigt som ljusare än under de föregående åren. Investerarna är fler och kapitalet mer tillgängligt, men kraven på bevisad potential och tydlig differentiering har höjts jämfört med den period då tillväxt i sig räckte som argument.
Vad rundan säger om svenskt djuptekniskt kapital
För entreprenörer i tidiga skeden är det värt att notera vilken typ av kapital som är aktivt. Familjekontrollerade och långsiktiga investmentbolag går in där traditionellt riskkapital ofta drar sig undan på grund av tidshorisonten.
För beslutsfattare i näringslivet är kopplingen till leverantörskedjorna mer relevant. Efterfrågan på halvledarmaterial för effektelektronik drivs av elektrifiering, datacenter och försvar, och tillgången är geopolitiskt känslig. Att det finns europeisk produktion i segmentet är ett argument som väger tyngre i inköpsdiskussioner nu än för några år sedan.
