Svenska vuxna är betydligt mer restriktiva till att låta barn använda artificiell intelligens än sina nordiska grannar. En ny Sifo-undersökning visar att 15 procent av svenskarna anser att barn aldrig bör använda AI, vilket är den högsta siffran i Norden. Den åldersgräns som flest svarande pekar ut som rimlig för att introduceras till tekniken är 16 år.
Det är AI- och datatransformationsföretaget Solita som i en ny rapport har kartlagt attityder till AI bland kontorsarbetare i Sverige, Danmark och Finland. Resultatet visar att svenskarna sticker ut i sitt förhållningssätt till ungas digitala verktyg.
Medan endast 9 procent av danskarna och 10 procent av finländarna anser att barn helt bör hållas borta från AI, landar motsvarande siffra på 15 procent i Sverige. Samtidigt pågår en aktiv global och europeisk debatt kring ungas skärmvanor, där flera länder överväger eller redan har infört strikta åldersgränser för sociala medier.
Bred enighet om hög åldersgräns
Undersökningen visar dock att det finns en gemensam nordisk syn på att de yngre åldrarna inte är mogna för tekniken. Runt 80–82 procent av de tillfrågade i samtliga tre länder anser att barn under 13 år överhuvudtaget inte ska använda AI-verktyg.
Den vanligaste rekommendationen är att vänta till gymnasieåldern. Mellan 38 och 40 procent av respondenterna i Norden sätter gränsen vid 16 år som den lägsta lämpliga åldern för att börja använda AI. Att introducera tekniken för barn under 10 år får mycket lågt stöd; endast runt 6 procent tycker att det är acceptabelt.
– Det är något av en paradox vi ser i Sverige, säger Johan Torstensson, vd på Solita i Sverige. Vuxna har själva mer än fördubblat sin AI-användning på bara ett år, men vill samtidigt hålla barnen borta från tekniken så länge som möjligt. Att använda AI kan verka barnsligt enkelt, men det kräver i själva verket både kognitiv mognad och en förmåga att ifrågasätta innehåll – färdigheter som tar tid att utveckla.
Vuxnas användning har exploderat
Kontrasten till de vuxnas egna digitala vanor är slående. Det allmänna AI-användandet bland svenska kontorsarbetare har mer än fördubblats på ett år, från 25 procent till 53 procent. Tittar man specifikt på dem som använder AI-verktyg i sitt dagliga arbete har den siffran mer än trefaldigats, från 4 procent till 14 procent.
Den snabba integrationen på arbetsplatserna har dock inte förändrat den skyddande inställningen gentemot barnen. Samtidigt lyfter utbildningsexperter fram att skolan och förskolan har en viktig roll i att rusta barnen för framtiden, snarare än att bara stänga dörren till tekniken.
– Barn använder redan AI i sina hem varje dag. AI kommer att förändra samhället i grunden och skolan måste ligga i framkant, för att den utbildar Sveriges framtid, säger Susanne Kjällander, docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Förskolan och skolan behöver ge barn vägledning och beredskap att förstå och hantera AI, så att de kan bli kloka, säkra och kritiska demokratiska medborgare.
Siffror från undersökningen
- Barn bör aldrig använda AI: Sverige 15 procent, Finland 10 procent, Danmark 9 procent.
- Gräns under 13 år: 80–82 procent av de nordiska respondenterna anser att barn under 13 år inte bör använda AI.
- Rimlig startålder: 38–40 procent i Norden anser att 16 år är den mest lämpliga åldern.
- AI-boom bland vuxna: Svenska kontorsarbetares AI-användning har ökat från 25 till 53 procent på ett år. Den dagliga användningen har trefaldigats till 14 procent.
