Det finns en tydlig klyfta mellan hur svenska tjänstemän ser på sin egen AI-kompetens och hur de bedömer sina arbetskamrater. Nästan var femte svensk kontorsarbetare anser att kollegorna skryter om sina kunskaper i artificiell intelligens, medan ytterst få medger att de gör det själva. Det visar en ny nordisk undersökning.
Fenomenet AI-washing sprids på arbetsplatserna
Begreppet AI-washing innebär att individer eller organisationer skönmålar sin förmåga, sin användning eller sina kunskaper inom området. I en färsk Sifo-undersökning genomförd av Kantar Media på uppdrag av IT- och databolaget Solita framgår det att 17 procent av de svenska respondenterna tycker sig se kollegor som överdriver sina kunskaper. Samtidigt är det bara 3 procent som uppger att de själva förskönar bilden av vad de kan.
Mönstret upprepar sig när frågorna flyttas från enskilda personer till hela organisationer. Nära var fjärde kontorsarbetare anser att andra företag skarvar om sin AI-mognad, men enbart 7 procent bedömer att det egna företaget gör sig skyldigt till samma sak.
– Resultaten visar hur svårt det är att bedöma sin egen AI-mognad. Det är lättare att se överdrifter hos andra än att upptäcka dem i den egna organisationen. Risken är att företag fattar beslut utifrån en bild av AI-kompetens som inte stämmer med hur tekniken faktiskt används i vardagen, säger Niklas Liedholm, AI-chef på Solita i Sverige.
Stor skevhet i synen på kritiskt tänkande
Den uppblåsta självbilden präglar även hur de anställda anser att det kritiska tänkandet påverkas av tekniken. Drygt 32 procent av svenskarna hävdar att verktygen har stärkt den egna analytiska förmågan. Däremot anser endast 8 procent att deras kollegor uppnått samma positiva utveckling.
Enligt experter visar detta på bristerna med att enbart förlita sig på medarbetarnas egna skattningar.
– Det räcker inte att kartlägga AI-kompetens genom självskattning. Då riskerar man att mäta självförtroende snarare än faktisk kompetens. Företag som vill bygga verklig AI-mognad behöver titta på vad AI används till, hur det påverkar kvaliteten i arbetet och vilka beteenden som faktiskt förändras, säger Niklas Liedholm.
Sverige halkar efter Danmark i nyttjandet
Kartläggningen visar också på skillnader i användningen mellan de nordiska grannländerna. I Sverige nyttjar 53 procent av kontorsarbetarna generativ AI i någon utsträckning på jobbet, varav 14 procent gör det dagligen. Det är lägre än i Danmark, där motsvarande siffror är 65 procent respektive 24 procent.
För att öka den faktiska kompetensen och undvika överdrifter pekar Solita på vikten av att utvärdera de konkreta arbetsmomenten i vardagen. Det handlar om att identifiera var det saknas riktlinjer och var personalen behöver mer stöd eller utbildning för att säkerställa hög kvalitet i utförandet.
