Trots att svenska företag investerar flitigt i ny teknik och ofta ligger steget före sina europeiska grannar i att testa artificiell intelligens, uteblir de ekonomiska vinsterna i stor utsträckning. En ny omfattande studie visar att endast en femtedel av svenska AI-projekt faktiskt genererar mätbara resultat på sista raden. Samtidigt lägger anställda nästan en hel arbetsdag i veckan på manuella rutinuppgifter som lätt skulle kunna automatiseras.
Hög aktivitet men låg utdelning i svenska bolag
I rapporten State of Integration & AI 2026, genomförd av undersökningsföretaget Sapio Research på uppdrag av integrationsplattformen Frends, framgår det att 38 procent av svenska företag har AI i drift i delar av verksamheten. Detta är högre än det europeiska genomsnittet på 34 procent.
Trots den höga användningsgraden uppnår bara 21,2 procent av de svenska projekten mätbara ekonomiska resultat. Det kan jämföras med det europeiska genomsnittet på 25,5 procent. För ett genomsnittligt svenskt bolag med 1 000 anställda innebär ineffektiva processer och bristfällig automation en kostnad på cirka 8,26 miljoner euro varje år.
Kombinationen av hög digital mognad och manuellt krångel skapar en tydlig paradox. Svenska kontorsarbetare spenderar i genomsnitt 7,1 timmar i veckan på rutinuppgifter som datainmatning och rapportering – arbete som tekniken redan i dag skulle kunna överta.
Parallella satsningar skapar teknisk friktion
En av de främsta orsakerna till att vinsterna uteblir är att svenska företag försöker modernisera sina äldre IT-system samtidigt som de implementerar avancerade AI-lösningar. Undersökningen visar att 43 procent av bolagen i Sverige driver AI-initiativ och integrationsprojekt parallellt, vilket är den högsta noteringen i hela studien.
– Den här parallella transformationen kan skapa friktion: AI-projekt lanseras innan integrationsarbetet är färdigt, vilket kan göra det svårt att skala lösningarna i när de väl är i produktion, säger Christian Nyberg, regionchef för Skandinavien på Frends.
Manuell kodning bromsar utvecklingen
Rapporten blottar också en utbredd användning av föråldrade arbetsmetoder. Hela 22 procent av de svenska företagen bygger fortfarande sina systemkopplingar genom manuell punkt-till-punkt-programmering, vilket är den högsta andelen bland de undersökta länderna. Metoden skapar spretiga och svårhanterliga IT-miljöer där olika system har svårt att kommunicera med varandra.
– Sverige har historiskt sett varit en tech-ledare, men vi ser nu hur många bolag bygger fast sig i gammal teknik. Att skriva manuell kod för varje ny koppling är som att ta dyra lån med skyhög ränta som man till slut inte kan betala tillbaka. Då blir det svårt att investera i innovation. Om vi ska lyckas med AI måste vi sluta lappa och laga och i stället bygga en modern, återanvändbar infrastruktur, säger Christian Nyberg.
Infrastrukturen brister inför storskalig utrullning
Även om viljan att använda ny teknik är stor, uppger enbart 8 procent av de svenska företagen att de har lyckats rulla ut AI i hela organisationen. Problemets kärna handlar sällan om ointresse eller avsaknad av kompetens, utan om att den underliggande IT-infrastrukturen helt enkelt inte är redo för storskalig användning.
– Många företag har kommit långt i sina AI-experiment, men saknar fortfarande den tekniska grund som krävs för att få AI att fungera brett i verksamheten, säger Christian Nyberg.
