Säkerhet har gått om både pris och produktkvalitet som svenska verksamheters absolut viktigaste kriterium när de väljer IT-leverantör. Samtidigt blottas en kritisk säkerhetslucka i andra änden av teknikkedjan. En ny rapport visar att drygt var tredje verksamhet helt saknar säkra rutiner för hur datorer och mobiltelefoner med känslig data tas ur bruk.
Det är specialisterna inom cirkulär IT, 3stepIT, som i sin färska rapport IT-berget 2026 har kartlagt svenska organisationers hantering av hårdvara. Undersökningen visar att medvetenheten kring digitala hot har ökat markant vid inköpstillfället.
Hela 46,4 procent av beslutsfattarna uppger att säkerhet är ett avgörande krav vid val av IT-leverantör. Det är en ökning med 35 procent jämfört med föregående år, vilket placerar säkerhetsaspekten före både produktkvalitet (44,0 procent) och pris (32,3 procent).
När utrustningen ska avvecklas spricker dock den säkra fasaden. Rapporten visar att 24,5 procent av verksamheterna skickar utrustning vidare utan att ställa krav på certifierad radering. Dessutom lagrar 8,6 procent gammal utrustning i förråd utan att radera den, och 4,1 procent saknar helt en fastställd rutin för processen.
– Det är som att installera ett toppmodernt larm vid ytterdörren, men lämna bakdörren öppen, säger Robert Åholm, Sverigechef på 3stepIT. Företagen ställer höga krav på säkerhet när de köper in tekniken, men inte när den lämnar verksamheten. Då riskerar känslig data att hamna i fel händer.
Gamla enheter blir liggande i tre år
Sårbarheten förstärks av att använd IT-utrustning i genomsnitt blir liggande i förvaringsutrymmen i tre år innan den slutgiltigt återbrukas, återvinns eller kasseras. Under dessa år kan mobilerna och datorerna fortfarande innehålla företagskritisk information, samtidigt som organisationerna ofta saknar överblick över var enheterna befinner sig.
Enligt rapporten beror de bristande rutinerna i hög grad på organisatoriska brister och otydlig styrning från ledningen. Det framkommer att 34,5 procent av verksamheterna helt saknar en utsedd ansvarig person för frågan, och 31,7 procent saknar en fastställd process för hur återtaget av tekniken ska gå till.
– Det här är i grunden en fråga om styrning, interna rutiner och prioritering från ledningen, förklarar Robert Åholm. När en organisation saknar både ansvarig person och process för återtag uppstår en säkerhetslucka som kan vara svår att överblicka.
Efterlyser ett mer systematiskt arbetssätt
För att stänga säkerhetsluckan och förhindra att känslig information läcker ut menar Robert Åholm att processen kring uttjänt hårdvara måste tas på lika stort allvar som nyinköp. Det krävs dokumenterade rutiner, ett tydligt internt ägandeskap och att certifierad radering alltid används som standard.
Genom att införa en enhetlig hantering genom hela IT-livscykeln kan svenska verksamheter inte bara höja sin informationssäkerhet, utan även bidra till att minska mängden elektroniskt avfall genom att underlätta för att enheterna kan rekonditioneras och återanvändas på ett säkert sätt.
Siffror ur rapporten i korthet
- Viktigaste inköpskriteriet: Säkerhet (46,4 procent), produktkvalitet (44,0 procent) och pris (32,3 procent).
- Bristande radering: 24,5 procent av verksamheterna gör sig av med utrustning utan krav på certifierad radering.
- Tidsfördröjning: Använd IT-utrustning blir i genomsnitt liggande i tre år innan den tas om hand.
- Avsaknad av ansvar: 34,5 procent saknar en utsedd ansvarig för IT-avvecklingen, och 31,7 procent saknar en process för återtag.
Om undersökningen
Rapporten IT-berget 2026 bygger på en riksrepresentativ webbundersökning genomförd av InQvita under februari månad. Totalt intervjuades 1 929 svenska beslutsfattare, däribland vd:ar, it-chefer, hållbarhetschefer och ekonomichefer.
