Livsmedels- och dryckesindustrin står inför ett teknikskifte drivet av klimatkrav, stigande energipriser och ett ökat fokus på resurseffektivitet. På Nordic Dairy Congress i Reykjavik samlades nyligen över 300 experter för att diskutera hur framtidens mejeriproduktion ska se ut. En sak är tydlig: hållbarhet är inte längre ett sidospår – det är själva huvudspåret.
Skiftet från maskinoptimering till helhetstänk
Nicole Uvenbeck, chef för Factory Sustainable Solutions på Tetra Pak, ser en tydlig förändring i hur företag inom livsmedelssektorn närmar sig sina produktionssystem.
– I stället för att bara effektivisera enskilda maskiner eller delar av produktionen, ser vi att många börjar tänka mer systematiskt. Det kan handla om att spillvärme från en process återanvänds i en annan, eller att vatten renas och cirkuleras tillbaka in i produktionen, säger hon.
Det systematiska tänkandet öppnar för nya lösningar som tidigare ansetts för komplexa eller dyra. Elektrifiering av processer som tidigare varit beroende av fossila bränslen är ett exempel. En annan är att rena och återanvända vatten och kemikalier – utan att tumma på hygienkraven.
Elektrifieringen av mejerier går snabbt
Många mejerianläggningar är byggda för en tid där fossila bränslen dominerade. Men enligt Uvenbeck sker nu en snabb elektrifiering, både i nybyggda anläggningar och i befintliga fabriker som ställs om.
Drivkrafterna varierar: i vissa länder är det lagkrav, i andra gör energipriserna att elektrifiering blir ett mer kostnadseffektivt alternativ. Oavsett anledning får det konsekvenser för hur hela produktionsflödet designas.
– Det handlar inte bara om energikällan, utan om att ta vara på resurser som tidigare gått förlorade, säger Uvenbeck.
Smart rengöring kan spara både vatten och pengar
En särskilt intressant del av förändringen rör rengöringsprocesser. Istället för att arbeta med fasta scheman, kan rengöring optimeras utifrån faktisk driftstatus – till exempel med hjälp av sensorer och automatisering. Det kan enligt Uvenbeck kraftigt minska förbrukningen av både vatten och kemikalier, samtidigt som man upprätthåller hög livsmedelssäkerhet.
Det är en förändring som inte bara är bra för miljön – utan även direkt mätbar i sparade kostnader.
Samarbete avgörande för att skala upp
Tekniken finns till stor del redan, men för att få verklig effekt krävs att den integreras på rätt sätt och att den ger kunden det resultat de behöver.
– För att lösa dessa komplexa frågor krävs både spetskompetens och samarbete över gränserna. Tekniken finns till stor del redan – utmaningen ligger i att integrera den på bästa möjliga sätt i befintliga processer, men också i att säkerställa att de lösningar vi erbjuder ger kunderna de besparingar de är ute efter, säger Uvenbeck.
Hon menar att ny teknik alltid måste spara mer än den kostar för att vara intressant i praktiken.
Norden har förutsättningar att gå före
Enligt Uvenbeck finns det regionala styrkor som gör att just Norden – och i synnerhet mejeriindustrin – har förutsättningar att leda omställningen mot mer hållbara livsmedelssystem. Tillgång till förnybar el, långsiktigt tänkande och hög teknisk kompetens är faktorer som samverkar.
– Kombinationen av teknisk kompetens, tillgång till el och ett långsiktigt perspektiv på mer effektiva processer gör att många företag redan nu arbetar med att förändra sina system i grunden, säger hon.
Livsmedelsindustrin befinner sig mitt i en omställning där varje liter vatten, varje kilowattimme och varje kilo produktionsspill spelar roll. Och i det skiftet blir tekniska lösningar – i kombination med helhetstänk och samverkan – nyckeln till framtidens hållbara matproduktion.
