Höginkomsttagare i Sverige använder generativ AI dubbelt så ofta som personer med lägre inkomst. En ny nordisk studie från AI- och datatransformationsbolaget Solita visar att Sverige har de största inkomstbaserade skillnaderna i Norden när det gäller AI-användning. Utvecklingen riskerar att skapa en ny typ av digital klyfta på arbetsmarknaden där tillgången till tid och utbildning blir en klassfråga.
Sverige sticker ut negativt i Norden
Rapporten ”How AI is transforming Nordic work life 2026”, som baseras på en omfattande Sifo-undersökning, visar på en tydlig inkomstgradient i det svenska arbetslivet. Ju högre lön en medarbetare har, desto mer sannolikt är det att hen använder generativa AI-verktyg i sin yrkesroll.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: bland svenskar som tjänar över 65 000 kronor i månaden uppger 72 procent att de använder generativ AI regelbundet. Motsvarande siffra för personer med en månadsinkomst under 22 000 kronor är endast 36 procent. Skillnaden på 36 procentenheter är den mest markanta i hela Norden.
Myten om AI som den stora utjämnaren
Trots att många AI-verktyg är kostnadsfria och tekniskt tillgängliga för alla med en internetuppkoppling, tyder resultaten på att det finns osynliga barriärer. Det handlar snarare om faktorer som organisatoriskt stöd, mandat att experimentera och avsatt tid för lärande.
– Det här utmanar bilden av AI som den stora utjämnaren. Trots att verktygen ofta är gratis och tillgängliga för alla, ser vi att inkomst är en av de starkaste faktorerna bakom användningen. Det handlar inte bara om tillgång till tekniken, utan om organisatoriska förutsättningar och tid för kompetensutveckling, säger Niklas Liedholm, Head of AI på Solita Sverige.
Även i den dagliga användningen är mönstret konsekvent. Bland höginkomsttagarna använder 22 procent AI varje dag, medan motsvarande siffra för låginkomsttagare stannar på 12 procent.
Finland som förebild för inkludering
Medan både Sverige och Danmark uppvisar stora inkomstklyftor i AI-mognad, ser situationen annorlunda ut i Finland. Där är gapet mellan olika inkomstgrupper betydligt mindre. Bland finska medelinkomsttagare ligger användningen stabilt mellan 55 och 62 procent, vilket ligger betydligt närmare de högsta inkomstgrupperna än i Sverige.
Enligt Niklas Liedholm visar det finska exemplet att utvecklingen går att påverka genom aktiva val från arbetsgivarnas sida.
– Finland visar att det inte behöver vara så här. Det kräver dock att arbetsgivare investerar i bred AI-utbildning, ger alla medarbetare tillgång till samma verktyg och skapar en kultur där alla får tid att experimentera, inte bara de som redan ligger i framkant, säger Niklas Liedholm.
Risk för permanent kompetensklyfta
Om inga åtgärder vidtas varnar rapporten för att de nuvarande skillnaderna kan cementeras till en bestående kompetensklyfta. Det kan i sin tur leda till att vissa grupper hamnar på efterkälken i takt med att AI-kompetens blir ett allt vanligare krav i rekryteringsprocesser och för karriärutveckling.
Om undersökningen
Studien bakom rapporten genomfördes av Kantar Media på uppdrag av Solita i månadsskiftet oktober–november 2025. Undersökningen omfattar över 3 000 kontorsarbetare i åldrarna 20–65 år från Sverige, Finland och Danmark via representativa webbpaneler. Årets rapport är den första som inkluderar data från alla tre länderna, vilket ger en unik inblick i hur den nordiska arbetsmarknaden transformeras av AI.
