Användningen av generativ AI ökar snabbt på arbetsplatser i Sverige och Finland, enligt en ny rapport från Solita. Trots den växande populariteten släpar både utbildning och organisatoriska riktlinjer efter, vilket bromsar utvecklingen. Finland framstår som föregångare med en högre andel användare än Sverige.
Generativ AI tar fart i Norden
Enligt Solitas rapport ”Generativ AI i det nordiska arbetslivet”, genomförd tillsammans med Kantar Media och Taloustutkimus, visar data att 46 % av kontorsarbetarna i Finland redan använder generativ AI, jämfört med endast 25 % i Sverige. De främsta fördelarna med verktygen uppges vara ökad produktivitet, förbättrad arbetskvalitet och stöd för kreativt tänkande.
– Generativ AI blir allt vanligare inom organisationer då det ökar produktiviteten, driver innovation och automatiserar arbetsintensiva uppgifter som annars skulle kräva stora insatser, säger Lasse Girs, Head of Generative AI Enablement på Solita.
Utbildning och riktlinjer saknas
Trots den positiva utvecklingen identifieras flera hinder för ökad användning. Många respondenter saknar kunskap om hur de ska använda verktygen effektivt. En stor del av arbetarna har aldrig testat generativ AI – 36 % av de finska och hela 49 % av de svenska respondenterna.
Rapporten pekar också på organisatoriska brister. Endast en tredjedel av organisationerna har etablerade riktlinjer för AI-användning, och bland dem som använder verktygen uppger cirka 20 % i båda länderna att de saknar policyer.
Framtidstro trots utmaningar
Trots bristerna tror majoriteten av respondenterna på en positiv framtid med AI. I Sverige och Finland tror 76–84 % att AI kommer att påverka deras arbete positivt inom fem år. Genom att ta över rutinuppgifter förväntas AI frigöra tid för mer meningsfulla och kreativa arbetsuppgifter.
– Även om förväntningarna och entusiasmen är höga bland organisationer och anställda är vi fortfarande i ett tidigt skede av GenAI-användning. Bristen på utbildning och vägledning kring GenAI är en betydande utmaning. Det är organisationernas ansvar att driva GenAI-användningen genom att införa verktyg, etablera riktlinjer och etiska principer samt säkerställa att medarbetare utvecklar den kompetens som krävs. Detta ansvar kan inte ligga enbart på medarbetarna, säger Lasse Girs.
AI:s roll i samhället och etiska frågor
Utöver arbetslivet diskuteras AI:s potential att lösa samhällsutmaningar. Respondenterna uttrycker hopp om AI:s bidrag till hälso- och sjukvård, arbetskraftsbrist och klimatförändringar, men också oro för negativa effekter såsom desinformation och cyberbrottslighet. En stark efterfrågan på striktare AI-reglering märks i båda länderna.
Samtidigt ses AI som ett verktyg snarare än en ersättning för mänsklig empati. Medan användning av AI för praktiska uppgifter som att boka hotellrum accepteras, uppfattas det inte som lämpligt i roller som kräver känslomässigt stöd.
