Finansiella företag och andra aktörer på finansmarknaden kan nu lämna förslag på ämnen där det behövs ökad tydlighet kring hur finansiella regelverk ska tolkas och tillämpas. Förslagen tas emot inom ramen för Finansinspektionens Innovationskompass och ska vara inne senast den 14 september.
Ett format för att minska tolkningsutrymmet
Innovationskompassen är Finansinspektionens arbetssätt för att adressera områden där regelverken är svårtolkade i praktiken. Myndigheten samlar in förslag från branschen, väljer ut ett område och tar fram vägledning tillsammans med en referensgrupp av branschaktörer.
Upplägget skiljer sig från traditionell regelgivning. Det handlar inte om att ändra reglerna utan om att beskriva hur befintliga regler ska förstås i konkreta situationer.
För ett tidigt fintechbolag är det en väsentlig skillnad. Osäkerhet om tolkning kostar i form av juridisk rådgivning, förlängda tillståndsprocesser och produktbeslut som skjuts upp i väntan på besked.
Andra omgången i ordningen
Arbetet har pågått under året. Ett första vägledningsprojekt har genomförts med en utsedd referensgrupp av branschaktörer, och den nu aktuella insamlingen gäller nästa steg i ordningen.
Att processen upprepas ger den ett annat värde än en engångsinsats. Ett förslag som inte väljs ut den här gången kan lämnas in igen, och myndigheten bygger successivt upp en bild av var i regelverket friktionen är störst.
Referensgruppsformatet är också ett sätt att fånga in perspektiv som annars sällan når myndigheten. Etablerade aktörer har resurser att driva tolkningsfrågor på egen hand, medan mindre bolag oftare anpassar sig till den mest försiktiga tolkningen och avstår från produkter som kanske hade varit tillåtna.
Kryptoreglerna är ett tydligt exempel
Behovet av vägledning har blivit synligt i takt med att nya regelverk landat. Övergångsperioden för EU:s kryptoregelverk Mica löpte ut den sista juni, vilket innebär att endast bolag med tillstånd får erbjuda kryptotjänster i Sverige.
Finansinspektionen har uppmanat konsumenter att kontrollera att de vänder sig till bolag som ansökt om eller redan fått tillstånd. För bolagen innebär skiftet att tolkningsfrågor om vad som utgör en tillståndspliktig tjänst får omedelbara konsekvenser för verksamheten.
Skiftet har fått praktiska följder även för de bolag som har tillstånd. Distributionspartner, banker och betaltjänstleverantörer ställer i dag frågor om regelefterlevnad som tidigare inte hörde till standardprocessen vid ett samarbete.
Stablecoins och beroendefrågor på agendan
Ett återkommande tema i myndighetens dialog med branschen är stablecoins. Vid Stockholm Fintech Week i mars diskuterades riskspridning, fragmenteringen av ekosystemet och frågan om Sveriges strategiska oberoende.
Flera aktörer lyfte behovet av en stablecoin i kronor eller euro som motvikt till dollardominansen, medan fragmenteringen i sig inte bedömdes vara den mest betydande utmaningen.
Frågorna illustrerar varför vägledning efterfrågas. Ett bolag som vill bygga en tjänst kring stablecoins behöver veta hur den ska klassificeras redan innan utvecklingen påbörjas, eftersom svaret avgör vilket tillstånd som krävs och därmed hela tidsplanen fram till lansering.
Fler tillståndsplikter har tillkommit under året
Parallellt har det andra bankpaketet och följdändringarna i svensk rätt infört nya tillstånds- och anmälningsplikter, samtidigt som vissa tidigare krav justerats eller upphört.
Sammantaget innebär det att kartan över vad som kräver tillstånd ritats om på flera punkter under kort tid. Det är sannolikt en delförklaring till att myndigheten ser ett behov av strukturerad vägledning snarare än enskilda besked.
Varför fintechbolag bör lägga tid på detta
Att lämna in ett förslag är ett av få tillfällen då ett mindre bolag kan påverka vilken fråga tillsynsmyndigheten faktiskt utreder. Insatsen är begränsad, och den som formulerar problemet får ofta genomslag för hur det avgränsas.
För investerare och styrelser finns en indirekt poäng. Regulatorisk osäkerhet är en av de faktorer som tydligast påverkar värderingen av tidiga finansbolag, och vägledning som minskar tolkningsutrymmet sänker den risken för hela segmentet, inte bara för det bolag som väckt frågan.
