Svenska hushållens ekonomi är fortfarande pressad och skuldsättningen ökar. Sjukfrånvaron är hög och kostnaderna för sjukskrivningar stiger, enligt Försäkringskassan. Den tillfälliga momssänkningen på livsmedel är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte för att stärka köpkraften eller förbättra folkhälsan. Samtidigt halkar Sverige efter många andra europeiska länder som i dag använder lunchförmåner för att stärka både hälsan och ekonomin.
Fram till 1991 hade Sverige ett välfungerande måltidsstöd som gav yrkesverksamma möjlighet att äta en näringsrik lunch, samtidigt som restaurangbranschen fick en stabil efterfrågan. Det är hög tid att återigen använda detta effektiva verktyg, i modern form, för att möta dagens ekonomiska och hälsomässiga utmaningar.
I den pågående debatten om sänkt livsmedelsmoms behövs mer träffsäkra åtgärder.
En skattefri lunchförmån är en precis reform som stärker både hushållens ekonomi och produktiviteten på arbetsplatserna. Forskningen är tydlig: regelbundna, näringsrika luncher minskar antalet sjukdagar, ökar prestationen och förbättrar folkhälsan. HUI Research visar att anställda med subventionerad lunch har 35 procent färre sjukdagar. ILO visar att hälsosamma matvanor ökar produktiviteten med 20 procent.
Skattefria lunchförmåner är inte ett undantag. Det är en investering i medarbetarnas hälsa, företagens konkurrenskraft och den långsiktiga hållbarheten i den svenska välfärdsmodellen och kan leda till:
- Upp till 9 500 nya jobb i restaurangbranschen, enligt en makroekonomisk undersökning från 2023.
- Ökad jämlikhet, eftersom fler får råd att äta näringsrikt varje arbetsdag.
- Tillskott på 11,8 miljarder kronor i produktionsvärde genom färre sjukdagar.
- Endast ett fåtal arbetsplatser har kantiner där anställda erbjuds tillgång till allsidig kost under arbetsdagen. Med skattelättade kostförmåner ökar man möjligheterna att äta mångsidigt och näringsrikt för anställda som inte har en egen kantin.
Andra länder leder redan utvecklingen
I Frankrike genererar måltidsstödet miljarder i omsättning, stabiliserar restaurangsektorn och har skapat 99 000 jobb under 2024. År 2024 genererade kortbaserade förmåner i Frankrike ett nettotillskott på 845 miljoner euro i offentliga intäkter, och det franska måltidsstödet knyter omkring 9,4 miljarder euro av franska hushållskonsumtion till den franska restaurangsektorn.
I Belgien omfattas hälften av alla anställda av liknande förmåner. Finland har sin egen modell. Sverige är i dag ett av få länder i Europa utan ett system som aktivt uppmuntrar bättre matvanor under arbetstid.
En modern modell för Sverige – enkel att införa
Ett återinfört måltidsstöd skulle vara enkelt att implementera inom ramen för dagens personalförmåner: arbetsgivare och anställda delar på kostnaden, arbetsgivarens del är avdragsgill och förmånen är skattefri, precis som friskvårdsbidraget. Syftet med förmånen är att möjliggöra ett begränsat ändamål, det vill säga mat på arbetet, och att därmed fylla ett socialt behov. Både arbetsgivare och anställda är överens om att kostförmåner inte ska ses som en del av lönen, utan att förmånen uttryckligen är en hälso- och välmåendefråga.
En undersökning av Demoskop, genomförd på uppdrag av Edenred, där över 650 arbetsgivare och 3 500 anställda i Sverige deltog kring lunchvanor, visar att majoriteten av arbetsgivarna anser att ordentliga lunchpauser ökar produktiviteten. Mer än 9 av 10 arbetsgivare anser också att det är viktigt med en ordentlig lunchpaus på arbetet, och 25 procent av arbetsgivarna är beredda att erbjuda en måltidsförmån om den vore avdragsgill.
Konsekvensen av att införa en kostförmån? Starkare köpkraft, friskare arbetsplatser, mer jämlika möjligheter att äta bra oavsett om arbetsplatsen har personalrestaurang eller inte, och oavsett var man arbetar. Dessutom stärker kostförmåner restaurangbranschen, som ännu inte har återhämtat sig från pandemin, inflationen och den minskade efterfrågan.
Det är enkelt, praktiskt och helt i linje med befintliga regelverk. Det är en politisk reform som är klok på lång sikt, samhällsekonomiskt motiverad och direkt positiv för både hushåll och företag.
Den nuvarande regeringen, som redan vill stärka hushållens köpkraft, särskilt när det gäller livsmedel, genom en tillfällig momssänkning på mat, bör också återinföra skattefria lunchförmåner i budgetpropositionen. Det skulle hjälpa anställda att äta bättre och prestera på topp, samtidigt som restauranger, kaféer och livsmedelsbutiker ges möjlighet att växa och skapa arbetstillfällen. Med fler och friskare svenskar i arbete minskar också statens vårdkostnader och tillväxten ökar.
Sverige kan inte fortsätta halka efter. Det är dags att återinföra skattefria lunchförmåner.
Hélène Podsadni Nilsson
CEO, Edenred Sweden Ab
