Enligt en undersökning betalade 5 % av svenskarna med kontanter vid sitt senaste köp i en fysisk butik förra året. Det är en kraftig minskning från de 40 % som gällde för femton år sedan. Den utvecklingen bygger nästan uteslutande om nya möjligheter till digital identifiering.
Hur BankID förändrade digital identifiering och betalningar
Grunden lades 2003. Då lanserades BankID, ett e-legitimationssystem som förvaltas av Finansiell ID-Teknik och ägs gemensamt av flera svenska banker. I oktober 2011 kom Mobilt BankID som flyttade den säkra identifieringen till telefonen. Det steget bäddade för mobila betaltjänster. När du kan bevisa vem du är i mobilen kan du också föra över pengar där.
I dag används e-legitimationen till långt mer än för betalningar. Bankinloggning, vårdtjänster som 1177 och den digitala brevlådan hänger alla på samma inloggningsmetod. Omkring nio av tio svenskar använder e-legitimation och Mobilt BankID dominerar bland tjänsterna. Utan denna utveckling hade de betaltjänster som bygger på denna identifikationsmöjlighet aldrig fått fäste.
Säkerhet och bedrägeriskydd i moderna betalningslösningar
Ovanpå den digitala identiteten byggs säkerheten. Modern betalningssäkerhet vilar på stark autentisering, där varje betalning kräver aktiv legitimering i stället för ett statiskt lösenord. Ska pengar lämna ditt konto måste du godkänna det där och då, ofta med BankID.
Mycket av skyddet ligger i hur betalningarna tekniskt går till. När en betalning initieras via open banking behöver dina kortuppgifter aldrig lämnas vidare. I stället sker överföringen direkt mellan konton via reglerade programmeringsgränssnitt, så kallade API:er. Färre ställen där kortnumret sparas betyder färre ställen där det kan komma på avvägar. En kortuppgift som ändå kapats någon annanstans är också svårare att missbruka när den aldrig passerar butiken.
Vad bör konsumenter tänka på när de väljer betalningslösning?
För konsumenten handlar valet av betalsätt om några få saker: hur snabbt pengarna når fram, på vilka ställen lösningen accepteras och hur den kopplas till banken. En och samma person använder ofta flera sätt, beroende på situation. Kontanterna kan ligga kvar i beredskapslådan medan kortet används i butiken och mobilbetalningar, som Swish, för resten.
Just Swish känner de flesta igen. Tjänsten flyttar pengar direkt mellan privatpersoner i realtid. Det är ett betalalternativ som har en annan profil än de kontobaserade betalningarna. Här flyttas pengar direkt mellan bankkonton i stället för via kort. En annan svenskutvecklad metod för mobila betalningar, Zimpler, har köpts upp av ett brittiskt miljardbolag och därmed även fått internationell spridning.
Den här typen av betaltjänster är säkra varhelst de används. Men kanske finns det ett speciellt område där nyttan sticker ut som mest, nämligen inom online casino. En genomgång av olika betalningsmetoder som ofta används där, visar hur viktig just säkerhetsaspekten är. Samtidigt finns det flera andra aspekter som spelar roll inom detta område. Det gäller inte minst hur snabbt det går att föra över pengar, vilket ju också gynnas av de digitala metoderna.
Trender som formar nästa generation av digitala betalningssystem
Nästa förändring har redan börjat. Riksbanken har tidigare undersökt möjligheten till en svensk e-krona, som ett digitalt komplement till kontanter, men projektet har avslutats. I stället är inriktningen nu att följa det internationella arbetet med digitala centralbanksvalutor, med speciellt fokus på Europeiska centralbankens förberedelser för en digital euro.
Parallellt rör sig den privata infrastrukturen mot allt snabbare och enklare överföringar. Det som en gång började med att man kunde legitimera sig i mobilen möjliggör numera betalningssystem där pengarna är framme på några sekunder.
