Allt fler svenska färjor transporterar elbilar – ofta i hundratal – utan att vi fullt ut förstått vad det innebär för säkerheten till sjöss. Om en elbil börjar brinna ute på havet kan det snabbt utvecklas till en katastrof. Vi riskerar en ny Estonia, men den här gången driven av batteribrand.
Elektrifieringen av transportsektorn är avgörande för klimatet, men också en teknisk förändring som kräver nya säkerhetssystem, lagar och rutiner. Elbilar beter sig annorlunda än bensin- eller dieseldrivna fordon vid brand. Litiumjonbatterier kan drabbas av så kallad termisk rusning – en våldsam kedjereaktion som är nästintill omöjlig att stoppa med traditionella metoder.
På en färja, långt från räddningstjänst, blir detta ett mardrömsscenario.
Faran underskattas
I dag finns inget lagkrav på att färjor ska ha särskilda släcksystem, brandcontainrar eller avskilda zoner för elfordon. Besättningar är ofta inte fullt utbildade för elbilsbränder, och många fartyg har inte ens fungerande termiska övervakningssystem. Trots detta transporterar vi dagligen hundratals elbilar tillsammans med passagerare över Östersjön, Kattegatt och Bottenviken.
Att blunda för detta är farligt. Det är exakt den typen av systembrist som gjorde Estoniaolyckan så förödande. Då var det ett bogvisir som brast. Nästa gång kan det vara ett övertänt batteri i bildäck.
Sverige måste agera – nu
Vi har fortfarande tid att förebygga en tragedi. Men det kräver att regeringen och riksdagen tar hotet på allvar och agerar proaktivt.
Jag föreslår att:
1. En nationell utredning tillsätts om elfordon och brandsäkerhet till sjöss.
2. Transportstyrelsen och Sjöfartsverket får i uppdrag att ta fram nya föreskrifter för färjor som transporterar elbilar.
3. Samtliga färjor i svensk trafik ska ha specialutbildad besättning, brandcontainrar och termisk övervakning.
4. Sverige driver frågan inom EU och IMO, för att säkerhetskraven ska bli internationella.
Vi kan inte vänta på att något händer
Det är inte en fråga om om, utan när en elbil fattar eld ombord på ett passagerarfartyg. När det sker – kommer vi då kunna säga att vi gjorde allt vi kunde för att vara förberedda?
Vi borde ha lärt oss av Estonia. Det är nu vi ska agera – inte när offren redan finns.
Christer, Helsingborg
