Stora mängder fullt användbart byggmaterial går i dag direkt till spillo på grund av bristande logistik och tidsbrist. Samtidigt visar en ny kartläggning att en majoritet av företagen i sektorn saknar de verktyg och den struktur som krävs för att möta de skärpta lagkrav på livscykelredovisning som träder i kraft inom kort. Gapet mellan dagens analoga processer och framtidens krav på spårbarhet beskrivs som omfattande.
Miljarder i dolt spill när brukbart material slängs
Byggsektorns hantering av avfall är i hög grad en konsekvens av hur material köps in och administreras snarare än att materialet i sig är förbrukat. En färsk genomgång av 25 byggföretag bekräftar att överbeställningar och bristande struktur leder till att stora mängder trä, gips, betong och metall slängs trots att det hade kunnat återbrukas.
Problemet förstärks av att hanteringen ofta är osynlig för företagen själva. När materialet väl lämnat byggarbetsplatsen upphör spårbarheten, och förvånansvärt många förlitar sig fortfarande på deponi. Ungefär hälften av de undersökta bolagen saknar i praktiken fungerande rutiner för återbruk.
Ekonomiska mörkertal och fragmenterad data
Bristen på systematik påverkar inte bara miljön utan även företagens ekonomi. Många bolag saknar en samlad bild av sina faktiska avfallskostnader, då dokumentationen ofta är fragmenterad och spridd över olika system som Excel-ark eller manuella listor.
Indirekta förluster, såsom arbetskostnaden för att hantera spill och inköp av material som aldrig installeras, fångas sällan upp i bokföringen. Detta skapar en missvisande bild av projektens lönsamhet där de verkliga kostnaderna sannolikt är betydligt högre än vad som redovisas.
Lagkrav tvingar fram digital omställning
Inför 2027 skärps kraven på klimatdeklarationer. Framöver räcker det inte att redovisa vad som köps in; företag måste kunna verifiera materialflöden genom hela livscykeln – från inköp och spill i byggskedet till vad som händer med materialet efteråt.
Dagens analoga arbetssätt bedöms inte klara av att leverera den data som krävs för dessa redovisningar. Trots allvaret uppger hela 72 procent av företagen att de känner osäkerhet kring nästa steg och saknar en konkret metod för att hantera de nya reglerna.
Potentialen i cirkulära flöden
För att vända trenden krävs ett skifte där material värderas högre och där ekonomi kopplas samman med praktisk klimatnytta. Om överblivet material, som exempelvis isolering, kan säljas vidare istället för att slängas, förändras kalkylen.
- Ekonomiskt värde: Spill förvandlas från en kostnad till en tillgång.
- Klimatnytta: Genom att undvika nyproduktion kan klimatvinster redovisas i de bakre delarna av livscykelanalysen.
- Digitalisering: Det finns en stor efterfrågan på enkla, automatiserade lösningar. Hela 72 procent av branschaktörerna kan tänka sig att använda digitala verktyg för att underlätta cirkulär hantering, förutsatt att det minskar den administrativa bördan.
Även om de flesta tvekar, finns det en liten grupp på åtta procent som agerar pionjärer och redan nu implementerar nya sätt att arbeta med materialspill. Det är dessa tidiga aktörer som just nu stakar ut vägen för hur en hel bransch måste ställa om för att vara relevant efter 2027.
