Användningen av AI i svensk vård har ökat kraftigt det senaste året. Samtidigt uppger nästan alla IT-ansvariga att deras system är föråldrade – något som hotar både säkerhet och innovationskraft, enligt en ny rapport från SOTI.
Svensk vård digitaliseras – men på skakig grund
AI har på kort tid gått från att vara ett stödverktyg till att bli en viktig del av det kliniska arbetet i svensk hälso- och sjukvård. Enligt den globala sjukvårdsrapporten Vårdens digitala dilemma: Kalkylerad risk och dolda utmaningar från SOTI, använder nu 71 procent av svenska vårdverksamheter AI i patientarbetet – en ökning med 34 procent på bara ett år.
Men trots den snabba utvecklingen brottas svenska verksamheter med föråldrade IT-system. 98 procent av de tillfrågade IT-ansvariga uppger att deras teknik är utdaterad och 59 procent säger att de använder system som direkt hindrar innovation.
– AI har på kort tid blivit ett viktigt verktyg inom patientvård. När AI används för att planera behandlingar och hjälpa till att ställa diagnoser, är det viktigt att vårdens IT-system och mobila enheter kan hantera detta ansvar. Annars riskerar vi att hindra, snarare än att främja utvecklingen, säger Stefan Spendrup, Nord- och Västeuropachef på SOTI.
Sverige bland de sämre i global jämförelse
Även om AI-användningen ökar snabbt i Sverige, är landet fortfarande ett av de som ligger längst ner i jämförelsen mellan de elva länder som ingår i SOTI:s undersökning. Endast Nederländerna rapporterar en lägre användning än Sverige. I Storbritannien och Australien används AI i patientarbetet i hela 94 respektive 93 procent av verksamheterna.
Sverige präglas dessutom av en fragmenterad vårdstruktur, där olika aktörer har olika tekniska förutsättningar och nivåer av digital mognad – något som bromsar möjligheten till bred AI-implementering.
– När olika vårdaktörer har olika tekniska förutsättningar och nivåer av digital mognad blir AI-utvecklingen ojämn mellan verksamheterna. Men potentialen är enorm, förutsatt att vi skapar rätt förutsättningar och investerar i robusta och säkra IT-system, säger Spendrup.
AI i vården: från journaler till diagnoser
De vanligaste användningsområdena för AI i svensk vård är:
- Uppdatering av journaler (64 %)
- Administrativa uppgifter (53 %)
- Personalisering av behandlingar (51 %)
- Planering av vård och behandling (49 %)
- Medicinsk dataanalys (42 %)
- Diagnostisering av tillstånd (38 %)
Det innebär att AI inte längre bara är ett hjälpmedel i kulisserna, utan nu i hög grad deltar i det patientnära arbetet.
Föråldrade system utgör säkerhetsrisk
Men med den ökade digitaliseringen kommer också ökade risker. Enligt rapporten betraktar över hälften (55 %) av de svenska vårdverksamheterna sina föråldrade IT-system som en direkt säkerhetsrisk. 27 procent identifierar datasäkerhet som sitt främsta bekymmer, vilket är en tydlig ökning jämfört med tidigare år.
– Vi står vid en digital brytpunkt. AI och uppkopplade enheter blir snabbt en självklar del av vården, men utan en modern IT-infrastruktur riskerar vi att förlora kontrollen och öka sårbarheten, säger Spendrup.
Nästan alla vill investera i ny teknik
Nästan nio av tio (88 %) uppger att de är i behov av att investera i ny eller bättre teknik för att förbättra patientvården. Samtidigt uppger många att deras IT-avdelningar är överbelastade med att hantera små, dagliga problem snarare än att driva strategisk utveckling.
– Endast genom uppgraderade och moderna IT-system kan vi säkra framtidens vård och utnyttja AI:s fulla potential, avslutar Spendrup.
