AI-drivna cyberattacker ökar i omfattning och komplexitet, samtidigt som många organisationer erkänner att de saknar tillräckligt skydd. En ny global rapport från Armis visar att hotet från AI inom cyberkrigföring växer snabbt – och att både företag och regeringar är illa förberedda.
Ökat tryck från statligt sponsrade AI-attacker
Nästan tre av fyra IT-beslutsfattare globalt (73 %) uttrycker oro för att AI används av statliga aktörer för att utveckla mer sofistikerade och målinriktade cyberattacker. Enligt Nadir Izrael, CTO och medgrundare av Armis, har AI möjliggjort en farligt snabb upptrappning av cyberkrigföring – inte bara från stormakter, utan även från mindre nationer och icke-statliga aktörer.
– AI gör det möjligt för statliga aktörer att enkelt utveckla sina metoder för att genomföra cyberkrigföring när som helst, säger Izrael.
Reaktiva strategier dominerar – trots behov av proaktivitet
Trots att 81 % av IT-chefer uppger att en mer proaktiv cybersäkerhetsstrategi är en prioritet för kommande året, medger 58 % att deras organisation i dagsläget endast agerar när ett hot redan har inträffat. Enligt Armis beror detta på svårigheter att hantera komplexa regelverk, föråldrade säkerhetslösningar och en tydlig brist på expertis för att implementera AI-baserade skyddssystem.
– Organisationer som använder beprövade AI-säkerhetslösningar kommer att se en stor förbättring i sin förmåga att förutse angriparnas taktiker och stärka sina försvar, säger Michael Freeman, Head of Threat Intelligence på Armis.
Få känner sig trygga – varken med staten eller sin egen organisation
Rapporten, som baseras på svar från över 1 800 IT-beslutsfattare världen över, avslöjar stora tvivel på både offentligt och internt skydd:
- 85 % uppger att offensiva cybertekniker regelbundet tar sig förbi deras säkerhetsverktyg.
- Endast 53 % tror att deras egen regering kan skydda medborgare och organisationer vid en cyberkrigsattack.
- Blott 33 % instämmer helt i att deras organisation är förberedd på en cyberkrigssituation.
- 72 % varnar för att dagens statligt sponsrade hot kan utlösa ett globalt cyberkrig med katastrofala konsekvenser för den kritiska infrastrukturen.
Ny målbild: fria medier och tankesmedjor
En annan tydlig trend i årets rapport är ett ökat fokus från cyberkrigare på demokratiska institutioner. Tre av fyra (75 %) tror att framtida attacker i högre grad kommer rikta sig mot oberoende medier och tankesmedjor – en markant ökning från förra årets 42 %.
Globalt ansvar och lokala risker
De tre mest omnämnda nationella hotaktörerna är Ryssland (73 %), Kina (73 %) och Nordkorea (40 %). Rapporten lyfter också fram att hotbilden är gränslös – det handlar inte längre om enskilda händelser, utan om ett nytt normalläge där attacker kan komma från var som helst, när som helst.
