Drygt 800 AI-initiativ pågår i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Ungefär en tredjedel av dem har nått rutinmässig drift. Det framgår av The Nordic AI Health Map, en kartläggning som presenterades i samband med en nordisk konferens om AI och sjukvård.
Första samlade bilden av läget
Kartläggningen är den första som ger en gemensam överblick över pågående AI-initiativ i de fem länderna, hur långt de kommit och inom vilka delar av vården de används. Datainsamlingen genomfördes under våren 2026 och materialet ska uppdateras löpande under året.
Att ungefär en tredjedel nått ordinarie verksamhet är den siffra som säger mest. Resten befinner sig i test- eller utvecklingsfas, vilket innebär att fältet fortfarande domineras av arbete som ännu inte påverkar den dagliga vården.
Annemieke Ålenius, senior rådgivare vid AI Sweden och E-hälsomyndigheten och ordförande i Nordiska ministerrådets e-hälsogrupp, pekar på att ett tätare nordiskt samarbete gör det lättare att dra nytta av lösningar som redan utvecklats.
Administration och diagnostik dominerar i Sverige
De svenska initiativen är koncentrerade till två områden. Det ena är administration och verksamhetsstöd, där AI används för att effektivisera processer som inte är direkt patientnära.
Det andra är diagnostik och riskbedömning, med tyngdpunkt på datatunga specialiteter som radiologi och patologi. Där finns stora bildmängder, tydliga bedömningsuppgifter och etablerade arbetsflöden att bygga in stödet i.
Fördelningen säger något om var tröskeln är lägst. Administrativa tillämpningar berör sällan patientsäkerheten direkt och kan införas utan omfattande klinisk validering, medan diagnostiskt stöd har tydliga utfallsmått som gör nyttan möjlig att belägga.
Syftet är att undvika parallellt arbete
Kartläggningen är inte enbart en nulägesbeskrivning. Genom att synliggöra vilka initiativ som pågår ska den bidra till erfarenhetsutbyte och göra det lättare att identifiera lösningar som kan återanvändas.
Poängen är kostnadsmässig lika mycket som teknisk. Utan överblick riskerar fem länder, tjugoen svenska regioner och ett stort antal sjukhus att utveckla likartade lösningar parallellt, med varsin upphandling och varsin valideringsprocess.
Kartläggningen visar samtidigt att initiativen befinner sig i olika utvecklingsfaser. Skillnaden mellan ett pilotprojekt och en lösning i ordinarie drift handlar sällan om modellens prestanda, utan om integration mot journalsystem, utbildning av personal och förvaltning över tid.
Bakom projektet står flera aktörer
Konferensen där kartan lanserades initierades av Nordiska ministerrådets e-hälsogrupp och genomfördes i samarbete mellan E-hälsomyndigheten, Karolinska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, AI Sweden och Socialstyrelsen.
Projektet har finansierats av e-hälsogruppen, där Sverige är ordförande under 2025 och 2026. Det praktiska uppdraget leds av E-hälsomyndigheten.
Att arbetet drivs på nordisk nivå har en praktisk förklaring. Länderna har likartade vårdsystem, jämförbar reglering och offentligt finansierad vård som huvudmodell, vilket gör erfarenheter mer överförbara mellan länderna än mellan exempelvis Sverige och större marknader utanför Norden.
Regelverket sätter ramarna framåt
AI i vården rör sig i ett regelverkslandskap som skärpts under året. Vissa tillämpningar inom hälso- och sjukvård klassas som högrisk i EU:s AI-förordning, med krav på dokumentation, mänsklig tillsyn och riskhantering.
Parallellt förbereder svenska myndigheter genomförandet av förordningen om det europeiska hälsodataområdet, som styr hur hälsodata får delas och användas. De två regelverken avgör i praktiken hur snabbt initiativ i testfas kan tas vidare till drift.
Vad kartläggningen betyder för leverantörer och vårdgivare
För bolag som utvecklar lösningar för vården är kartan användbar av ett skäl som är lätt att missa: den visar var mättnaden är hög. Ett hundratal parallella initiativ inom bildanalys betyder tuffare konkurrens än inom områden där få aktörer arbetar.
För vårdgivare och beslutsfattare i regionerna ligger värdet i jämförelsen. När ett grannland redan tagit en lösning i drift finns ett underlag för att bedöma vad som faktiskt krävs i validering, integration och förändringsarbete, i stället för att börja om från början.
